Pami Karvonen upptäckte den positiva tristessens effekt i Sjundeå
Vid portarna till Sjundeå S:t Petri kyrka står Pami Karvonen med ett brett leende. Denna mångsysslare är kyrkans kantor och en verklig idékläckare, turnépianist, musiker, körledare, ordförande för Siuntion viininviljely ry och en ivrig fiskare.
När man frågar varifrån Pami får all sin energi och idéer, lyfter han fram människorna som bor i Sjundeå och den ‘positiva tristessen’:
– Jag har märkt att de människor som flyttar hit har en viss typ av pionjäranda. De är inte rädda för att ta tag i saker och få saker att hända. Här är man praktiskt klok och känner stark gemenskap. Den energi som strålar från människorna är inspirerande, säger Pami.
Pami berättar att den positiva tristessen i Sjundeå har påverkat honom mycket. Positiv tristess händer när man är avslappnad, utvilad och har tid att stanna upp. Då har man möjlighet att tänka.
– Idén till musikfestivalen, Lux Musicae, kom när jag var ensam i kyrkan, i novembermörkret. Alla små ljusen var tända, och det var oerhört vackert här. Det ögonblicket av positiv tristess hjälpte till att skapa en festival som kombinerar samma frid, ljudvärld och kyrkans skönhet som jag kände då. Det skulle förmodligen inte finnas några evenemang alls om jag inte hade haft möjlighet att vila och använda tid för idéutveckling vid sidan av mitt arbete. Konceptet ‘Lepää kirkossa’ och den kommande evenemanget ‘Meidän kaikkien urkujuhlat’ har sitt ursprung i liknande stunder av positiv tristess.
Pami är en verklig eldsjäl, en ivrig initiativtagare och genomförare. Vingården är ett bra exempel på det.
***
Pami kom för första gången till Sjundeå år 1989 eftersom hans frus släkt bor i området. De trivdes dock många år i Helsingfors innan de flyttade till Sjundeå.
– Som musiker började jag längta efter mer och mer tystnad, och det fick oss slutligen att flytta hit. En annan anledning till att vi flyttade var kyrkan, och i Sjundeå har kyrkan länge varit byns hjärta. Oavsett vad man tycker om det, har kyrkan alltid varit en skapare av kunskap och kultur i en landsbygdsmiljö. Jag ville vara en del av det.
På vingården växer tre olika sorter: de röda Rondo och Zilga samt Supaga som används för att tillverka vitt vin.
***
Landsbygdsmiljön och kulturen i Sjundeå är viktiga ämnen för Pami. Som en person som har rest mycket jämför han landskapet i Sjundeå med andra världsberömda kulturmiljöer, som till exempel med de i Italien.
– I Sjundeå doftar det verkligen kultur. Dessa fält påminner mycket om den gamla italienska landsbygden, så vackert landskapsformade åkrar. Människor har bebott dessa platser i hundratals år, och det känns.
Det är sant att i Sjundeå har man odlat mark och provat nya saker långt bak i tiderna. Till exempel tog lagmannen Erik Fleming med sig Finlands första äppelträdsplantor från Tallinn till sina slottsherrgårdar – Svidja i Sjundeå och Qvidja i Pargas. Pamis jämförelse med Italien är då inte så långsökt, eftersom man numera även odlar vin i Sjundeå.
– Det är sant, även om vi inte har Finlands första vinrankor, så ligger vi ganska i täten, skrattar Pami.
– Vingården, som finns på kyrkans mark, fick sin början för många år sedan. Jagpratade med Antti, som jobbade då i församlingen, och berättade för honom om min dröm att en dag starta en vingård i Sjundeå. En dag kom Antti och berättade att församlingen hade en oanvänd markyta i närheten. Men det dröjde ändå tio år innan de första vinrankorna planterades.
I maj 2021 grundades vingården. Totalt 54 personer samlades framför kyrkan, och tillsammans gick de till den plöjda åkern för att plantera. För närvarande växer det cirka 130 vinrankor på gården, och de sköts av volontärer från Siuntion viininviljely ry, som grundades samtidigt som vingården.
– Syftet är att främja gemenskap och samtidigt producera nattvardsvin. Vi odlar för närvarande tre olika sorter: de röda Rondo och Zilga samt Supaga som används för att tillverka vitt vin. Drömmen är att vingården ska bli hela byns vardagsrum, och att de bänkar som kommer att placeras där skulle bli till en plats där man kan sitta och tänka. På så sätt kan vem som helst uppleva den italienska vingårdsupplevelsen i sina egna hemmaknutar. Vi kommer dock inte att kunna smaka på vinet helt ännu.
– Det tar ungefär fem år från plantering till en ordentlig skörd, så att stammarna är tillräckligt starka. Vi får hoppas att sorterna verkligen trivs i våra breddgrader och att sjukdomarna inte slår till. Men ja, ingen riktig vin har vi ännu fått. Det mognar nog en hel del druvor och vi har tillverkat bland annat vingelé, som har serverats vid församlingens evenemang. Målet är att öka antalet vinrankor till femhundra. Eftersom en vinranka kan producera cirka 5 -6 kg druvor, och man räknar med ett kilo druvor per flaska, kan gården i framtiden producera upp till 3 000 flaskor vin.
– Vingården började bara som en flyktig idé i en diskussion, men nu håller den på att växa till en helt seriös verksamhet. Det som gör Sjundeå intressant är just att här finns utrymme för att idéer kan växa och utvecklas. Ett annat bra exempel är den populära Medeltidsmarknaden här i Sjundeå. Den började med att en person hade en idé, och idag är det ett evenemang som lockar flera tusen besökare.
Kan alltså ett flytt till Sjundeå leda till nya idéer och deras förverkligande?
– Absolut! Kom och upplev effekterna av Sjundeås positiva tristess. Efter det är du som en ny person.
Till S:t Petri kyrka kan man komma för att uppleva effekterna av positiv tristess.
***