Operasångerskan Johanna Rusanen får kraft från skogen och viktiga förebilder

Operasångerskan Johanna Rusanen arbetar hemifrån. Runt sin flygel har hon samlat föremål som ger inspiration och styrka. I våras utsågs Rusanen till konstnärlig ledare för musikfestivalen Lux Musicae, som ordnas i Sjundeå.

För arton år sedan letade operasångerskan Johanna Rusanen och hennes make Antti-Pekka Kartano efter ett nytt hem. Johanna var gravid, och paret ville flytta från sin dåvarande bostadsort Helsingfors.

De körde kors och tvärs i södra Finland, inom en radie på hundra kilometer från Helsingfors. Trots många försök hittade de inget nytt hem – tills de åkte för att titta på ett hus i norra Sjundeå.

Under bilresan förvandlades Sjundeås typiska kultur- och jordbrukslandskap till mäktiga skogar och branta backar. Det var en glad överraskning för Johanna. Paret körde hela vägen längs en slingrig liten väg, och vid vägens slut väntade ett egnahemshus i tre våningar.

– Det här var det fyrtiosjunde huset! Johanna minns att hon räknade.

Hon blev förtjust i husets lugna läge och den täta, gamla granskog som börjar vid tomtens kant. Enligt Johanna är skogen en riktig skattkammare. Träden har fått växa ostört, och på våren hörs ugglor hoa i skogens skuggiga delar.

Johanna arbetar hemifrån. Hon övar inför konserter och operaframträdanden, planerar repertoarer och arbetar med sin konstnärliga doktorsavhandling vid Konstuniversitetet – om Brünnhilde i Wagners tetralogi Ringen. Hon är också sångpedagog och konstnärlig ledare för två musikfestivaler. Den ena är Lux Musicae, som ordnas i Sjundeå i november.

Johannas arbetsplats finns i vardagsrummet på husets andra våning. I hörnet står ingen tv, utan en svart flygel vars lock är täckt av föremål: ikoner, böcker, ljus och små statyetter.

En av statyetterna föreställer författaren Minna Canth. Precis som Johanna hade Canth många järn i elden under sitt liv.

– Minna var en otrolig järnlady. Hon tog hand om familjen, var affärskvinna, författare och journalist. Hon är en stor förebild för mig, berättar Johanna.

Men ibland stöter Johanna på svåra stunder i arbetet. Då vänder hon sig till en annan kraftfigur – Finlands första internationellt erkända operasångerska Aino Ackté.

Bakom flygeln hänger en målning av Johanna Oras som föreställer Ackté. I porträttet bär hon en kostym från Strauss opera Salome, formad som en stram korsett av kallablommor – ett typiskt Oras-motiv. Ansiktet är allvarligt och eftertänksamt.

– När jag känner mig låst i det kreativa arbetet, pratar jag alltid med Aino Ackté. Hur ska vi lösa det här? Det är en fantastiskt fin tavla.

På flygelns hörn brinner ett krämfärgat ljus. Johanna har fäst en magnet på ljusstaken som föreställer Sjundeå medeltida stenkyrka.

I Sjundeå kyrka hålls öppnings- och avslutningskonserterna för Lux Musicae. Johanna beskriver kyrkan som en riktig juvel bland konsertlokaler.

– Det är en historiskt unik kyrka. Den är fantastisk för inspelningar, och många skivor har spelats in där. Akustiken är otrolig. Det är också lätt att ta sig dit.

Till festivalen har Johanna bjudit in artister som hon också själv vill höra. Musikstilarna är många: klassiskt, jazz och pop. Årets tema (2025) är jord och strömmande vatten. Det är ett ämne som Johanna direkt kände sig berörd av.

– Det är därför jag bor i Sjundeå. Jag kommer från Savolax, från skogar och strömmande vatten. När jag hittade ett hem här, föll min själ på plats och jag kände att jag kunde andas.